Inatt hade jag återigen en halvkonstig dröm, involverandes en fager rockkille. Det var Bo Madsen (Mew) och jag, i ett litet hus, fullt med dinosaurier. Jag var utom mig av rädsla, medan Bossefar sprang runt och jagade monstrena. Jag tror han försökte spela hjälte.

Jag gillar att drömma om rockkillar. Det är ganska underhållande faktiskt..