att bli provocerad av Elsa Billgren:

Elsa Billgren, programledare och bloggerska (detta är alltså ett riktigt yrke?) gör mig så oerhört provocerad med sin blogg. Den innehåller champagne, fancy klänningar, champagne, fancy människor, lite mer champagne, fancy lägenheter, ännu mer champagne, fancy uteställen, ostron, champagne... ja, ni fattar.

Jag vet inte om jag blir mer provocerad över det faktum att det bara är yta eller över det faktum att jag trots det ändå läser bloggen. Varje dag.
Men! Det som gör mig allra mest provocerad är det faktum att Elsa har typ halva Sveriges tonårsflickors uppmärksamhet (jag har ingen statistik på exakt vilka som läser Elsas blogg, men jag anser att jag gör en ganska kvalificerad gissning när jag tror att det är mestadels unga kvinnor), utan att utnyttja detta! Mitt i alla puttinuttiga inlägg om söta klänningar och flashiga inlägg om perfekta människor (allvarligt, det finns inte en enda människa på Elsas bilder som inte är typ modell-vacker. Antingen dras Elsa inte till fula/alldagliga människor eller så får de helt enkelt bara inte vara med på bild), kunde hon väl för fan slängt in nån liten ful verklighet!

Det finns få saker som provocerar mig mer än mediemänniskor med strålkastarljuset rätt i huvudet och som väljer att utnyttja detta genom att lägga upp ytterligare en bild på en prickig klänning! Istället för att, åtminstone då och då, slänga in lite pepp, lite analys, lite djup, lite åsikter, skapa lite debatt och så vidare. Elsa skulle kunna göra så mycket med den makt hon har! Uppmärksamhet är inte bara uppmärksamhet. Uppmärksamhet är makt att förändra.

Den dagen Elsa antingen 1. lägger upp en bild på sig själv hängandes över toastolen med utsmetat läppstift, gärna en halv spya i håret samt rubriken "blev lite för många glas skumpa igår!" eller 2. uttrycker en åsikt som inte handlar om champagne, kläder, dyra matvanor, snygg inredning, creddiga människor eller Stureplan ska jag ta henne på allvar. Men inte förrän då.

Ps. om någon läser det här och tänker att jag bara är avundsjuk på Elsas flashiga livsstil så ja, då har du alldeles rätt. Samtidigt som jag ger mig själv ångest varje gång jag klickar in på Elsas blogg kan jag åtminstone för en liten stund träda in i en annan värld så långt ifrån min egen. Sedan kan jag i ett par minuter försöka låtsas att jag och min kombo inte alls 99 % av vår vakna tid mest sitter och fiser i en nedsutten IKEA-soffa i urtvättat linne och brallor med hål i skrevet.
Framför Bonde söker fru.
Och det blir inte exklusivare än en mugg Skånerost till det.
(Ja, inte fan dricker vi skumpa i alla fall).