Tusan, jag vet aldrig vad jag ska sätta för rubrik.

Jag förstår att det har varit svårt för alla trogna läsare av Pillans blogg att orientera sig i sina liv, nu när jag inte haft möjligheten att vägleda er med mina kloka ord och visor. Jag förstår så väl. Men ni ska icke misströsta mina levnadskamrater, jag finner alltid en väg tillbaka. Det finns alltid fler kryphål att utforska, så att säga.
Haha.

Nåväl, det var inte så lätt som jag trott att det skulle bli, att komma igång med bloggandet igen dvs. Det har hänt så mkt sen jag och farschan anlände med det pompösa flyttlasset för sisådär en månad sedan. Jag rotar febrilt i mitt huvud just nu efter smaskiga händelser att dela med mig av till er, men jag finner faktiskt ingen speciellt intressant/rolig/konstig händelse att delge er. Inte för tillfället. Det kommer säkert till mig förr eller senare.
I alla fall så har jag varit på en liten jobbintervju idag, på Kafé Mums på Järntorget. Jag ska provjobba där om kanske en månad (schemat för oktober månad var redan fullspäckat). Och sedan blir det förhoppningsvis anställning. Hade varit sjukt skönt att få lite omväxling ifrån Columbus Café ett par dagar i veckan eller sådär. Och det pga tre anledningar: 1. det jobbar en massa brudar i min egen ålder på Mums = stor chans att skaffa sig lite tantsubstitut och 2. det är mycket mer folk på Mums än på Columbus, vilket leder till att man har mer att göra, vilket i sin tur leder till att tiden går fortare och tristessen hinner förmodligen aldrig riktigt infinna sig och 3. chefen är hur underbar som helst. Mr Big (min chef på Columbus) är.. ja, hur ska jag uttrycka mig.. väldigt (med betoning på väldigt) lynnig. Ena stunden är jag Mr Bigs prinsessa och bla bla bla och nästa stund är det lunchrusch och total panik och stress och ifall jag skulle råka göra något litet obetydligt misstag betraktas detta av Big som en total katastrof och jag får höra på både det ena och det andra. Sören så jag hatar honom då.
Näh, jag gillar ju när Biggie visar sina humoristiska sidor ("Pernilla, jag är bisexuell! Jag gillar både kvinnor och tjejer!"eller "Pernilla, jag är femininst, du får inte titta på min bröst"! eller den klassiska "BÄSTA LATTE GÖRS AV BLATTE!")

Jag börjar finna mig riktigt väl tillrätta i Götet nu. Min lägenhet är superfin. Jag har ingen balkong, men jag har badkar (och eget kök!!!) och man kan inte få allt här i livet. Jag har till och med gjort adressändring, vilket betyder att det är på riktigt nu.

Pernilla Olsson
Helleforsgatan 12B
416 75 Götet

Heja heja!

Inflyttningsfesten kommer att äga rum den 13:e okt. Hör gärna av dig om du tänker bemöda dig med att besöka min nya lya eller inte. Den är skitfin, men det har jag redan sagt, säkert mer än tre gånger.

Chefen för Kafé Mums ansåg att jag var en väldigt självständig ung flicka. Han trodde jag var 21 eller 22 först. "Nej, jag är 19", sa jag. "Du är mycket självständig, det är bra. Du har redan flyttat långt hemifrån och bor själv osv, det är bra, du är självständig." Jag har aldrig tänkt på det på det sättet. Sean har ju rätt. Jag är sjukt bra. Ikväll känner jag mig BRA. Häromdagen kände jag mig dålig och bölade i köket innan öppningsdags på Columbus, men det spelar ingen roll, för min lya är skitfin. Hehe. Och snart är det feteferre. Och ja, Sean är också turk. (Eller, iranier).

Hejs.

(Jag vet inte hur detta blev nu, men jag hoppas ni är tillfredsställda. Åtminstone tills vidare).